Motorcyklist överkörd och dödad
vid möte med vänsterstyrande bilist

Startsidan Rensa

Egna observationer
från polisutredningen

Bilder från
förundersökningen
med vänligt tillstånd
av medverkande polis

Större bild med förklarande text

Olyckssträckan sedd i bilens körriktning

Volvons och Magnus' lägen enligt omhändertagande brandman, Svante

Hjulspår i gruset så som de tolkats av polis och en passerande bilist, Gunnar

Fortsättning följer
Senaste revision:
2009-10-17

2009-10-12 till www.stop.se på begäran av Magnus' föräldrar Sammanfattning [PDF]

Magnus 17-åriga liv fick ett våldsamt slut den 19 juni 2007. Han körde sin nya motorcykel på en grusväg nära Sveneby. I en skymd vänsterkurva blev han överkörd och svårt sargad av en mötande Volvo, som befann sig på Magnus' väghalva enligt den omhändertagande brandmannen.
Polisen ansåg inte att bilföraren var vållande och lade därigenom skulden på Magnus.

Fallet bekräftar återigen att man hos ansvariga myndigheter behöver bättre förståelse för trafikskador och deras rekonstruktion.

Här påvisar jag (Lennart Strandberg) oklarheter i polisutredningen
och analyserar avgörande delar av händelseförloppet
med hjälp av den information jag fått via Magnus' far.

Till polisen sade Volvoföraren att hon styrt åt vänster i sin högerkurva. Enligt vittnesuppgifter var Volvon på fel sida, när den for över Magnus. Polisen drar ändå slutsatsen att Magnus orsakade olyckan genom att "ha ett spår", som genade i kurvan - enligt utredarens PM 070916.

Förundersökningen innehåller många sådana förbiseenden. Ett exempel är att bilens slutläge inte markerades eller dokumenterades, innan den flyttades till ett av vägens sidoutrymmen.

Därför flygfotograferades olyckssträckan av Magnus' far. Bilderna ger stöd åt en skiss i polisutredningen. Den upprättades efter uppgifter från brandmannen Svante, som på knä tog hand om Magnus. Skissen visar att bilen stod över Magnus’ kropp nästan helt på vänster väghalva – sett i bilens körriktning. Det bekräftades genom vittnet Jonas E, som uppgav att Volvon "stod något snett" över Magnus med "högra hjulen mitt i vägen" (KJEB förhör 070915).

Frånvaron av alkohol och droger i Magnus’ kropp är noggrant dokumenterad i obduktionsprotokollet. Men trots att inget alkoholutandningsprov har tagits på bilföraren, uppges i polisens rapportformulär att hon inte misstänks för att vara påverkad.

Senare har uppgifter framkommit om att Volvoföraren innan mötet höll på med något i bilen. Om hon exempelvis tittade ned mot radion eller i handskfacket, förklarar det varför hon till polisen uppgav att hon före sammanstötningen såg motorcykeln men inte mc-föraren.

Vittnesuppgifter om spåren och bilderna på fordonsskadorna tyder på att Magnus försökte bromsa och undkomma bilen genom att försätta motorcykeln i stoppsladd åt höger.
Då måste han visserligen luta motorcykeln så att han själv kommer närmare marken. Men inte förrän han var mycket nära bilfronten kan han ha skymts av motorhuven.

Volvoföraren tycks alltså haft blicken riktad bort från vägen under minst någon sekund. Om båda körde i 70 kilometer i timmen minskar gapet mellan fordonen med cirka 40 meter per sekund (72km/h=20m/s).

På flygfoton över olyckskurvan (tagna av Magnus far) ser man bara två spår efter biltrafiken, inte tre eller fyra som det egentligen finns plats för. Se bilden nedan.
Där framgår också att den södergående trafiken (åt vänster på flygfotot, Volvons körriktning) normalt befinner sig på fel sida före ingången till högerkurvan.

Spåren på flygfotot ovan (taget tidigt år 2009) visar att flertalet förare 'rätar ut' vägen från den föregående vänsterkurvan (norr om bilden) till högerkurvan, där Magnus kom på sin mc - skymd av vegetation på kurvans insida.
Det finns inget som tyder på att Volvoföraren höll mer åt höger vid mötet med Magnus, snarare tvärtom. Då krävs full beredskap med blicken på vägen hela tiden.

Polisens och rättsväsendets kompetensförsörjning

Utan adekvat utbildning är det praktiskt taget omöjligt för trafikskadeutredare att analysera snabba händelseförlopp, så att vetenskapligt konsensus kan uppnås. Den som ändå väljer att själv prioritera bland alla framlagda observationer, riskerar att vilseleda sig själv och andra med sin subjektiva rekonstruktion.

De inblandades personliga bakgrund är ofta betydelsefull i Polisens utredningar av kriminalitet. I trafikolyckor, däremot, leder sådana värderingar lätt till att man avstår från att kartlägga vad som faktiskt har hänt.
Här kan man exempelvis befara att en ung motorcykelförare (Magnus) antas vara den som har brutit mot trafikreglerna, inte den blivande mamman bakom ratten i Volvobilen. Eftersom Magnus dog ligger det också nära till hands att skylla på honom.

Redan i förundersökningens rubrik
”Lätt motorcykel och personbil frontalkolliderar på en smal och krokig grusväg”
... finns värderingar och fel (min kursivering) som leder tankarna bort från fakta att bilen faktiskt körde över mc-föraren på hans egen halva av den 4,5 meter breda vägen.

Motorcykelns bromsprestanda och dess bortkopplade hastighetsmätarwire har fått anmärkningsvärt stor uppmärksamhet i polisutredningen. Men ingen tycks ha brytt sig om att bilen saknade ABS-bromsar. På grusväg blir den därför ostyrbar långt under den retardationsnivå som uppnåddes i de redovisade bromsproven (troligen utförda på asfalt).

Se listan på observationer från polisutredningen som jag kunnat göra tack vare Magnus' familjs ambitiösa kartläggning.

Fortsättning följer. Senaste revision: 2009-10-17